Vi som har barn kan säkerligen inte hålla tårarna borta då vi översköljs av gråtande, chockade ungdomar som berättar de mest förfärliga ohyggliga syner och upplevelser. Vilken skräck att försöka gömma sej och undkomma döden under två timmar medan ens kamrater liger döda och fortsätter obönhörligt mejas ner, en efter en...Jag mår psykiskt dåligt idag och hjärtat blöder...mina tankar går hela tiden till de som mist sina barn. Tänk att bara få med en väska med hennes//hans tillhörigheter, och ditt barn ligger i en liksäck av plast....Jag har tre barn, och de bråkar och är lata som få, de svär och struntar oftast i att passa tider, och visst blir jag arg. Men det finns större saker i världen. Det finns en djup kärlek till sina barn, till dem jag satt till värden. JAg vill int´stinktivt skydda dem från allt ont, det är ju därför jag blir arg då tidern överskrids..eller om de är i fel umgängen...röker...dricker alkohol...

Jag vill skänka en tanke och jag känner djupt medlidande för alla drabbade, både de som inte fick med sina barn hem igen, och de som har sina fortfarande i livet. Var rädda om er, och ni som har barn som inte var med ute på ön, var rädda om era guldklimpar. Välj era strider, säg ofta hur mycket ni älskar dem, stötta dem, putta dem framåt, finns för dem!!! Det kan plötsligt ske en stor svart händelse som tar dem ifrån er och ni aldrig mer får hålla om dem, be om förlåtelse eller säga att ni älskar dem. En dag, när som helst, kan det bara vara över. Njut därför av dem i alla stunder.

Lev väl!

Denna bikd är tillverkad av Tobias Lindman och är till för att spridas.   

Hej hopp!

Måste bara börja med att meddela att den 13 juli lärde sej min 4-åring att cykla, på TVÅ hjul. (Inte som dottern 16 år sa: Han kan cykla utan hjul nu! Hehe) Han är mäkta stolt! Jag har även jobbat som vikarie på "mitt dagis" denna vecka. Jag var tvungen att ta med min yngste dit, eftersom hans dagis bara tokvägrade att ha honom där"eftersom jag lämnat schema i april om sommarledighet". Bra service, och jag ska dessutom betala för hela sommaren också. Jag är mycket irriterad. Privata förskolor i all ära, men ibland är de bara skit. Har varit på BUP också, eftersom sonens dagis målat upp en bild av honom som ett "monster" som de måste förfölja bokstavligen hela tiden. Vi kom fram till att han antagligen är osäker och att det dessutom blir än värre av personalens handlande, Inte gjorde det saken bättre då fröken förtroligt berättade att "inget barn någonsin lyckats göra henne lika arg som vårt barn"!!!!!!!!!!!!!!!!!!!! Jag kokar fortfarande bara jag tänker på det...

Nåväl. Han fungerade iaf alldeles utmärkt på "mitt dagis" i en hel vecka och var fullkomligt normal. Jag känner mej glad och lättad över detta och är riktigt peppad att ta itu med hans förskola efter ledigheten. Det är garanterat handhavandefel. Vi får se om jag byter förskola eller vad som sker...en dag i taget...

Måndagen den 18 juli RED allergiska jag tillsammans med min 16-åriga dotter. Vi var ute förbi Barnens Ö och red på en gård som har ryska Baskhir-hästar (eller hur det nu stavas) Jag borstade, ryktade, red 1 timme och 45 minuter och klappade och gosade utan en enda nysning, astmakänning eller kli i ögat!!!!!!!!!!!!!!! Det var overkligt och helt magiskt. En dröm sedan barnsben blev liksom sann! Tänk att det verkligen funkade!? Vi kände av allergi, alltså PYTTELITE, i ena ögat och det kliade på mina armar där hästen pussat på mej...det var liksom allt. Jag är så himlans överlycklig! Jag har nu köpt ridstövlar på Tradera för 49 kronor (vilken flax) och fått ärva några ridbyxor av min väninna som ridit hela livet. Jag bara NJUTER! Hur kan det vara möjligt?! På tisdag bär det av igen. Hoppas att regnet håller sej borta! Men för min del så spelar det ingen roll om det regnar, jag älskar att rida. Ridturen var förresten alldeles magisk. Vi red ute i terrängen, travade lite och tog oss fram i världens mest ojämna terräng. Hästarna plöjde fram som värsta terrängfordonen. Dessa hästar är verkligen underbart uppfostrade. De står absolut stilla då man ryktar, utan att de sitter fast, repet hänger bara ner, och de står fint och väntar. DDessutom rids de med repgrimma, så det är en annan sorts teknik g är van vid sedan tidigare, så det blev till att lära om. Men hu så KUL det var. Hästarna är barfota, så de är mer känsliga för underlaget, t ex grus, så de vill gärna knata runt i skogen. Jag är verkligen nöjd med min upplevelse, men kan lätt säga att jag knappt kunde gå de första två tre dagarna efter... Man är inte van, typ. Hehe.

Nu ska jag gå in. Har suttit utanför mitt köksfönster, på altanen bland alla mina blommor och växter, och njutit av en kylskåpskall öl. Det har varit en lång vecka, med mycket jobb och intryck, men snart är det lugnt... Jag har helgen framför mej bara, sedan lättar det upp... Jag tror det blir närapå tre veckor med ledighet. Synd at  t man är så otroligt pank hela tiden bara... Betalar och betalar på mina kreditkortsskulder, men de sjunker liksom inte. Mitt SAAB-kort är värst. Det har samma saldo hela tiden, trots att jag betalar in en tusenlapp varje månad. Psykiskt påfrestande... Uscha. Men man får ju ta det för vad det är. Det lär bli bättre sedan när jag kan arbeta mera, inte plugga och har fått bort ett och annat kort...

Njut av sommaren, och håll er ifrån otäcka platser i sommar. Jag skänker en orolig och ödmjuk och sorgsen tanke till invånarna i Oslo och alla andra runtomkring. Den där explosionen var inte liten, den! Otäckt värre, man undrar vart vi är på väg... Ska vi få hit krig och elände till vår vackra värld, vi som bara glider runt och klagar på bilköer, mjölkpriser och inför böter och hårdare tag för allt möjligt... Hm. Det får bli en annan blogg... Nu ska jag kolla på teve och soooova...

Lev väl.

  Jag och TinTin innan ridturen =)   Supernöjd är jag här efter 1 timme och 45 minuter på hästryggen ute i ojämn terräng   Jag och dotter ute på tur   Dottern och hästen Topaz, vackra ihop, eller hur!

Ja, dottern, TinTin & Topaz skulle posera, men det var roligare att käka gräs ansåg de... =)

Hej!

Det har hänt en del kul, för några dagar sedan åkte jag ut till en fd kurskamrat (från högskolan) som bor på Ljusterö. Det var underbart mysigt och trevligt. Jag åker gärna dit igen! Jag till och med badade (inte bara doppade mej). I havet. Och så köpte vi hallon och jordgubbsplantor, jag och yngste sonen...Det sitter nerklämda mellan rosor och andra växter som trängs i min minimala trädgård nu...

IDAG var det mulet och trist, 17 grader och då tyckte barnen och jag att vi borde åka till Täby Centrum och shoppa. Vi skulle först och främst till en leksaksaffär och köpa en present till äldste sonens kompis i Australien. Han fyller år 29 juli. Hoppas paketet kommer fram i tid nu. En lång resa ska det göra... Been there, done that =)

LLilla sonen hittade ett stort plasttåg, ser ut som en spårvagn, och det kostade endast 50 kronor. Har kostat 250. Vilket klipp! Vi slog till. Stora sonen tog alla sina pengar och köpte en radiostyrd bil... Jaha. Men han bestämmer ju själv...

LLILLA SONEN LÄRDE SEJ CYKLA IDAG FÖRRESTEN! STOOOOR händelse! Han är så stolt (och jag med). Storebror satte honom helt sonika på sin 20-tummare och så sprang han bredvid, släppte och barnet cyklade. Han skrattade så det hördes i hela området! =) Sen plockade vi av stödhjulen på hans lilla cykel (då vi kommit hem från Täby) och han kan nu starta från stillastående, bromsa och köra ganska fort. Ibland vinglar han förstås rakt in i en buske eller vägg, brevlåda eller något liknande. Men han gråter bara en skvätt, torkar tårarna och provar igen. Otroligt kul! Han är ju bara 4.5 år och de andra av mina barn cyklade nog inte vid den åldern. Tror jag. Åtminstone inte sonen. DDäremot kan dottern ha gjort det, hon var tidig med precis allt...

Nu ska jag sova. Har haft extremt mycket jobb att göra med min förening. Det är en massa information som måste läggas in/ändras för hand innan allt funkar...men nu är vi nära slutet, ska bli såååå skönt. Har varit och köpt in mattor till outletbutiken också. Jag ville prova en sort som min boss inte direkt gillar, men jag hoppas de kommer att funka...De är svarta och grå och det gillar folk...Hoppas jag. Vi behöver sälja MASSOR. Vi har ju inga kontanter knappt, och någon vinst kan vi inte snacka om heller...

EN intressant grej; jag pratade med en vikarie på sonens dagis. Vi pratade om det som den övriga personalen snackar om; hans hyss, att han skulle slåss och vara utåtagerande och reta upp folk. Hon kände inte igen mycket av detta. Hon sa att hon inte sett honom göra något oprovocerat någon gång! Och han talar alltid sanning, man kan fråga vad som hänt och han säger det. Även om han gjort dumma saker, och då ber han om förlåtelse. Precis som jag uppfattar honom! HUR kan det då komma sej att det inte funkar med övriga personalen? KAN det bero på att de redan "dömt ut" honom och utgår från att det kommer hända saker och då gör det ju det? Att ha någon som går efter en hela hela tiden, det måste vara traumatiskt?! Jag kan inte fatta att de inte får det att funka! Och jag vet andra barn på förskolan som verkligen HAR attitydsproblem, bland annat en pojke som alltid retas med min och då slutar det med att min smockar till...Och då är MIN son hemsk. SER de inte (eller vill inte se) vad som händer innan min son slår eller "ger tillbaka"??? Underligt, att det kan hända saker om de nu "punktar" honom hela tiden. Hur kan det ändå hända saker? Inse att det ni gör inte funkar och ta in proffs istället!!! Ja, ja. Det kändes underbart iaf att höra att det finns de som SETT att min son inte är ett jäkla monster med någon underlig aggressiv bokstavskombination. Känns ändå som att jag vill byta dagis. Men vart ska jag flytta honom då? Ingen aning. Vad är rätt, vad är fel? Hur som helst! Han har fungerat alldeles utmärkt med andra barn då vi varit ute och rest och hälsat på folk, utom hos kusinerna, för där huserar en bossig dam på 6 år och en skitmesig mjäkig farbror som inte tror att hans dotter kan vara retsam eller dum...Då blir min son kränkt, och smockar till skitungen, som skriker, och så får min son skäll. Som ett brev på posten...

PÅ FREDAG ska jag ha kvalitetstid med min dotter. Men det blir dyrt. Hon och jag ska rida ute på Väddö. Ungefär vid Barnens Ö. På hästar som är "allergivänliga"! COOLT! Det är ryska hästar med en annan typ av päls än "vanliga" hästar. Kostar 900 kr...Hubba. Men det komer verkligen vara roligt och vi behöver umgås lite, hon och jag. Vi börjar glida ifrån varandra. Det är väl så i tonåren? Men jag vill inte ha det så, och jag tror att det blir bättre snart. Hon håller på att spara till en ny resa till Australien. Hon ska åka då hon slutat skolan, om 2 år. Hoppas hon kan skärpa till sej och jobba på lite bättre då så hon har ett jobb och kan spara undan pengar. Hon tänker inte ens skaffa körkortskursen för bil, handledning 700 kr/pers. Hon avstår hellre än att missar resan till Aussie...Men jag tror nog att det ena faktiskt inte utesluter det andra...

Just det ja. Jag ska sova. Ha det gott.

Lev väl.

Solen kommer och går. Vissa dagar har det varit kallt, vissa tokvarmt. Alltså ungefär som det brukar vara en svensk sommar... Det mesta flyter på, och min yngste son har inte gjort några stora vansinnesdåd... Känns just nu som att dagis LJUGIT. Eller saltat enormt. Jag känner mitt barn sååå väl, och jag har aldrig sett några aggressiva tendenser. Klart att han kan slå tillbaka, men han är inte typen som börjar ett slagsmål... Vi har fått hit tre barn från Filippinerna. En gubbe på närmare 60 har "importerat" en hel familj och gjort mamman med barn... Dessa barn har vänt upp och ner på hela området. Ingen trvis längre, man blir liksom påhoppad som man satt på en strand utomlands. De är på på på på. Hela hela tiden. Man kan bli galen för mindre. De lånar saker, och tar saker utan lov. Det går sönder saker och barnen slåss, springer och skvallrar och är ruskigt högljudda... Det är aldrig barnens fel. Men nu börjar till och med jag ledsna. Gubben och deras mor måste ta tag i problemet snarast. I övrigt flyter livet på. Igår var jag på stranden med mina söner, mitt kusinbarn ( 1.5 år) och stora sonens kompis. Det var full rulle på den lilla, men min yngste son var en liten ängel. HAn sprang efter sin syssling, lekte med honom, delade med sej och allt var toppen. Vi kom hem, solbrända och trötta, vid fem, åt makaroner och korv. Sedan blev det en kvällspromenad till min moster och man. (Lillpojkens farmor och farfar). När vi kom hem kl 19 var det baddax för Liten, och välling. Sedan toksov han. INGET av mina tre barn har varit så enkla att lägga! Otroligt! Nackdelen är att han kliver upp halv sju...

JAg ser efter mina fina små blommor, plockar och petar. Det är så mysigt att få ha en liten trdägård. Det är inte alla unt. Jag kan sitta och mysa och läsa en stund, eller så äter vi middag utomhus. Underbart. Imorgon ska jag ta med sönerna, ev, till Ljusterö och hälsa på en fd klasskamrat från förskollärarutbildningen. Hoppas vädret tillåter. I slutet av juli Kolmården och min väninna i Finspång (och alla hennes barn). Jag ska ut på små utflykter i sommar har jag tänkt...är inte jättemycket ledig i sommar, så jag måste passa på att hitta de små äventyren i vardagen, så att säga. Jag skulle vilja komma till Grönan, Gamla stan och hinna hälsa på vänner över landet, bland annat i Sundsvall och Piteå. Men det saknas pengar, det gör det alltid. Vi har två vaccinationssprutor kvar, det är ca 2400 kr, och de pengarna har jag inte ännu...vi får väl se...Furuviks djurpark skulle vara mysigt också... Drömma kan man ju, hehe. Skolan sätter igång i slutet av augusti. Sista året. Det är något magiskt. Sedan är jag förskollärare, men jag måste jobba ett år innan jag får licens, för från juni 2012 ska alla förskollärare ha licens. Det lär höja lönen också, hoppas jag.

Nej, nu måste jag verkligen sluta. JAg ska byta sängkläder och sen måste jag nog efterlysa den yngste sonen som är ute och cyklar med pappan och en liten kompis. Hoppas sommaren fortsätter i lugnt och skönt tempo och att alla problem bara försvinner... Ska till BUP och prata om sonen den 19e. Vi får se vad de kan komma fram till? Som det är nu känns det bara overkligt och underligt. Sonen sköter sej perfekt och han är empatisk och gullig och klok. Undrar hur han kan vara så "fel" på dagis då? Det måste bero på miljön då, eller hur?

Lev väl.

Hej igen!

JAg har haft alldeles för mycket att göra igen... Det har varit mycket smärtor, vikariat på dagis så man kommit hem med armar långa som en gorillas, bråk och trassel med tonårsdotter (som bara inte kan låta bli att hitta på hyss) och så värst av allt; min fyraårings förskola har börjat klaga järnet. Var och varannan dag jag kommt så har de berättat att sonen gjort ditt och datt, han har jagat någon stackars Molly så hon ramlade, han målade förskolan röd, han kör på de andra barnen med cykeln, han slåss, han gömmer sej, han protesterar, han är hemsk. Han gör dem arga. Jag och sonens pappa var på utvecklingssamtal. Och sonens fröken sa följande (trot eller ej, men det ÄR sant) "Det här har jag aldrig sagt till några föräldrar förut, men ert barn kan verkligen göra mej RIKTIGT JÄTTEARG, frustrerat riktigt arg så man verkligen får skärpa sej". Det tog några dagar för mej att få allt att liksom sjunka in. Sedan skrev jag ett brev till dem och talade om att det verkligen inte känns bra att lämna mitt barn där om han kan göra dem så arga. Vart ska det sluta? Vad har de för planer för att få det att fungera? Jo, de vaktar honom, varje steg han tar...Inte det minsta traumatiserande, eller hur? Och stoppar honom på en gång, typ. Har ingen funderat över varför han nu hmanar i alla dessa (enlig dem påstådda) situationer? När jag frågar, så svarar han så ärligt på frågorna. Han skyller inte ifrån sej, utan säger och erkänner som det var. Ofta är det en Pontus (sorry, Loppan, men så är det) som bråkar vääääldigt mycket och retas, klart han blir arg, min son. Men fröknarna tycks endast se vad W gör...Och när man hela tiden blir jagad och inte får och alla utgår från att man ska hitta på dumheter, ja, då blir man sådan till slut. Nu har jag bokat en tid hos BUP. Jag vill att de träffar mitt barn och ser om han skulle kunna ha någon diagnos (vilket förskolan är övertygad om). Och oavsett om han har det eller inte så vill jag veta, och jag vill veta vad det finns som man kan göra för att hjälpa min pojke ur detta?! Han hamnar ibland i bråk även hemma, med storebror eller med kusinerna då han är med sin pappa. Jag har docj aldrig upplevt hans beteende som aggressivt. Inte på något sätt. Han blir mest frustrerad om någon är elak/retas och kränkt, och visst, han slåss, men ofta som en direkt reaktion på en händelse (någon som slår honom eller retas). Vem skulle inte slå tillbaka? Nu vet jag iaf inte längre hur jag ska göra med något? Förskolan målar ju upp en monsterbild av mitt barn, vilken jag inte delar. JAg funderar och tänker och undrar. Ska jag byta förskola? Hur skulle en flytt påverka honom? Varför kan de inte köpa in en psykolog själva, jäkla snåla privata förskolor...JAg kan knappt sluta fundera och jag tycker så synd om min lilla kille. Han är en liten klok kille som kan mycket, tänker mycket och vill vara med överallt. Han vill kunna allt som storebror kan, och han ger igen när någon är dum. Jag kan inte se att han skulle ha en bokstavskombination?! Jag har läst om tex ADHD, ADD och Aspergers osv. Inget passar på honom, anser jag, men förskolan menar annat...19 juli ska jag till BUP. Utan son. Men då är det åtm igång. Om inte förskolan sedan kan ordna så min pojke mår bra och slipper bli förföljd varenda sekund han är där så får jag nog överväga en flytt, till en KOMMUNAL förskola, som har RESURSER,,,

Nu måste jag sova. Ska jobba tre dagar på raken nu till 17. Och under de dagarna ska sonen vara på förskolan...Jag lämnar honom med en klump i magen, och det känns numera som att de inte gillar vare sej mej eller mitt barn...Och då har jag haft mina två äldsta där innan...vad är det som händer?

Jag har inte jättemycket ledigt i sommar, men de dagar jag är ledig ska jag njuta med mina barn, så mycket jag kan. Det är NU de växer upp, NU som grunden läggs för deras vuxna liv...Jag ska göra allt som står i min makt för att de ska få en fin och bra och rättvis barndom.

Jag älskar mina ungar!

Lev väl.

//