Direktlänk till inlägg 17 juni 2012

Hur lever man ett vanligt liv egentligen?

Av Jessica - 17 juni 2012 22:20

Hej och hå.

Jag har sakta men säkert börjat inse att jag inte ska köpa fler böcker. Jag ska inte skriva fler tentor. Inte göra fler fältstudier. Jag är utbildad. Jag är klar. Jag har ett riktigt ARBETE. Jag är efterfrågad. Jag har bra lön. Jag kommer ha fritid. Jag kommer kunna vara mer med mina barn. Hur gör man när man lever ett vanligt liv, egentligen? Med allt detta jag just beskrev...

Jag har sedan jag var omkring 12-13 år alltid hoppat på alla möjliga jobb, jag har pluggat, sprungit ärenden, ställt upp för andra, ordnat och fixat och stöttat. Det har alltid alltid varit ett högt tempo, och det funkar inte längre, och jag vill inte ha det så heller. Sedan min olycka 1997 och allt knas med nacken och axlar och TOS och vad det nu mer är som knasar, så anser jag nog faktiskt att det är min tur att ha et Svensson-liv, med fritid, socialt umgänge, få ha mer tid med ungarna...Göra saker jag gillar. Teater, resa, ha en hobby? Ta promenader i skogen...Jag är fortfarande irriterad och sårad av min "kompis" och trots att hon via sms bett om ursäkt så har jag inget behov av att vi blir vänner. Än. Det är så befriande och skönt just nu att bara vara. Ingen att tycka synd om, ingen som snor energi...Nu tror jag förstås inte att hon gör/gjorde det med flit, men min upplevelse var stark av det hela, och reaktionen likaså...Vissa saker tar jag inte bara...Nåja. Jag är ingen långsint person, men som sagt, just nu är det skönt med lugnet. Jag är inte van med lugn, min kropp är van vid högt tempo. I onsdags på valberedningsmötet jag var på, höll jag på att svimma. Jag blev grå i ansiktet och började må fruktansvärt illa...Jag lyckades iaf hämta femåringen hos pappan och ta mej hem. Låg blick stilla i sängen och hoppades att jag skulle slippa kräkas. Postafen x 2 och jag slapp spy...Mamma tror att det berodde på utmattning, och jag är nog benägen att hålla med. Jag har verkligen legat väldigt högt upp på stresskalan i över 3 år, och det ha hänt saker runt mej och i min närhet och familj som varit tufft att handskas med. Och jag har bara fixat det...om och om igen. Och jag har presterat. Höga betyg i skolan, trots att jag knappt hunnit plugga så mycket jag velat, och DESSUTOM har jag hjälpt ANDRA med deras skoluppgifter samtidigt (SJUKT JU!), jag har jobbat extra och jag har slitit för att pussla ihop till alla räkningar, om och om igen. Plötsligt är jag nu utbildad förskollärare. Eftertraktad. Har fått det där kanonjobbet på förskolan i Sigtuna kommun. Jag ska jobba med en jättefin barnskötare som verkligen brinner för barnen och det hon tror på. En tjej som nästan slitit ut sej för att hon fått göra så mycket själv...en som är lite som jag...Vi kommer förändra världen tillsammans, och jag ska kliva in och se till att hon får avlastning, vi är två. Jag får alltså lön nu. Inte förtidspension. Det skiljer ungefär 17000 kronor i månaden. Jag kommer ha fasta arbetstider. Jag kommer jobba deltid. Jag har lediga helger. Jag MÅSTE ha lediga helger, annars kraschar jag, det vet jag, vitsen med detta att plugga och få ett välavlönat arbete är ju att vara ledig mer. Bara det att jag inte vet hur man gör eller vad man gör. Jag har tappat det sociala. Jag har knappt några vänner kvar, de flesta är bekanta. Jag har skrikit efter stöd och hjälp i flera år, och nästan ingen av de jag trodde var mina nära vänner har stöttat. De som sprungit fram till mej har varit totalt otippade personer istället...man får lära sej att välja och välja bort, det vet jag nu...Nåja. Hur ska det gå med min ridning och sjukgymnastik om jag kommer hem 17 alla kvällar? Hur kommer min femåring orka? Hans far anser att han kan minsann gå på fritids sent för det gör ju alla andra, så vad är det för skillnad mellan honom och "alla andra"? Jag har gett upp där, det går inte att förklara, dessutom vill pappan inte inse att vi har en son som har lite problem med impulsivitet och han hamnar i bråk lätt då någon provocerar, men pappan tycker att han ska lära sej och kör den hårda stilen. Den hårda stilen är definitivt det allra värsta man kan köra mot ett sådant känsligt barn som vårt, så på ett sätt ska jag kanske ändå vara glad att han bara har pjken 4 dagar per månad...kanske...men jag hade önskat att han föstod och ville vara delaktig...sonen behöver en pappa...Då jag bad pappan vara ledig några veckor med sonen i sommar blev han skitsur och talade om för mej att jag borde veta att han inte tar ledigt "bara för att vara ledig och göra ingenting" (att umgås med sin son är väl att göra någonting!!!!) och dessutom ska han köpa ett KÖK, meddelade han...Jösses! Jag blev ordentligt upprörd. Vad är det han säger? Han har inte fattat någonting.Hur kunde jag sett så fel den dagen då jag blev kär? Sorg. När jag sa att sonen bara är liten en gång, då svarade han att "han är liten nästa år också och då har jag ett kök!" TÄNK om vår son dog imorgon, hemska förbjudna tanke, men tänk om. Skulle han ens kunna sörja? Han tycks ju inte ens sakna pojken utan verkar mest lättad ju längre tid det är mellan de ses. Otroligt. Jaja. Så helt vanligt liv kommer jag ju inte att leva, förstås, jag måste ju vara ensamstående trebarnsmamma utan stöd från omgivningen också...Det är inte konstigt att vi är under isen i vår familj ibland ju...Jag kan inte ensam hålla ihop alla tåtar jämt och ständigt. Med mitt nya jobb och en timmes resa enkel resa, ja, då måste det funka hemma. Jag behöver inte ha en pappa som hämtar kl 16, för jag kommer ju kvart i fem...men varför måste lillkillen alltid gå på fritids till sena eftermiddagar om han skulle kunna någon gång i veckan få sluta tidigare??? Vara med pappa från kl 14 eller så...bara vara...Man är INTE stor när man är 5.5 år! Man är ett litet barn som behöver mycket av sina föräldrar. Jag är oerhört irriterad på pappans egoism, hur kan man tex sätt ett jäkla KÖK före sitt barn? HUR kan man missa att pojken inte mår helt okej, att han hamnar i bråk och att han är superintensiv och väldigt känslig! HUR kan man tolka det som att "han bara jävlas hela tiden!" ???? Ujujuj...Jag ska försöka göra det så bra jag kan för min son, och det får väl bli så att så lite som möjligt med pappaär utgångsläget då... Jag kan inte räkna med något annat heller, han har ALLTID gjirt sina egna saker och lämnat över ansvaert till mej då det inte passat pappan... HAN kan gå ut på krogen då han vill, resa, vara på fester och åka på mässor etc. Och det är bara för mej att "ta det" trots att det är hans helg...Jag har fått hjälp några få gånger då jag gått på teater eller en gång då jag var på konsert, men då kom han med sonen 7.30 /och jag kom hem 03.30) Rättvist så det förslår...men men. Jag har fött mina barn, och jag är en tigermamma. Det är mitt jobb att skydda dem, så då gör jag det. Men jag måste säga att det är väldigt tungt ibland, det är inget att sticka under stol med...Så är det..Lite tungt ibland...


Nu ska jag bara komma på hur jag bäst kan lösa så både jag sonen och min andra son ska få ihop dagarna och kvällarna på bästa sätt...Dottern är ju snart 18 och henne ser jag knappt röken av längre...Vad tiden går fort...vad mycket jag önskar jag hade hunnit med...men nu är jag här, mitt i en förvirring av att hitta min väg att gå, med jobb, pendling, hemmet, socialt umgänge, ridning, fritid, barnen, BUP.besök, läxläsning och så vidare. En enorm soppa att koka, men jag löser det. Jag löser alltid allt på något sätt. Det är det som är jag. Det är det som är min styrka. Men denna gång, nu i mitt nya riktiga liv, så måste jag planera bättre och ta bort fler moment. Annars har jag kämpat i onödan för att komma hit. Vitsen var ju att få ett bättre liv, en bättre situation. Jag sviker er inte, mina barn. Aldrig. Jag kommer komma på hur man njuter av ledighet och jag ska bli bäst på att planera vardagarna dessutom  

Lev väl. 

 

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
   Spamskydd  

Kommentar

Av Jessica - 30 oktober 2013 22:13

Tiden har rasat på. Det har hänt saker jag aldrig trodde kunde ske. Så omvälvande och frustrerande att jag knappt kan tro att det hänt! En pojke jag känner väl, har haft problem i sin skola. En friskola föräldrarna hört mycket gott om. Skolan startad...

Av Jessica - 1 augusti 2013 10:49

Försöker få tag i de sista solstrålarna så här mot slutet av semestern. Molnen gömmer solen. Det blåser. Jag vill så gärna suga i mej ljuset så jag ska orka vintern.... Jag talade med min nya chef nyss. Jag ska få en annan tjänst en den vi tänkt fr...

Av Jessica - 30 juli 2013 12:11

Hej alla! Snart ett år sedan jag skrev sist. Jag har blivit faster i december 2012. Gjort min tredje nackoperation, som gick bra men fick svåra komplikationer. Låg intuberad och nedsövd i två dygn... Det fick mej att fundera allvarligt på livet. Vad ...

Av Jessica - 13 augusti 2012 22:01

Idag började Verkligheten. Jag var väl förberedd. Igår veckohandlade jag och kokade kalops och potatis plus en maträtt till samt middagen till igår, allt på en gång. Jag la fram de kläder jag och yngste sonen skulle ha imorse och jag ställde klockan....

Av Jessica - 5 augusti 2012 18:33

Nu är det snart slut på ledigehten. Jag känner faktiskt att jag börjat bli hyfsat avkopplad ändå, och jag har fått, äntligen, till sist, sol på näsan. Juni och juli var hemska, förutom alldeles mot slutet i juli. Jag har ridit massor, och nästan alla...

Presentation


Välkommen! Är en energisk 3-barnsmamma, med tre nackoperationer i bagaget... Lever ett hyfsat bra liv,trots smärtor. Tränar genom stavgång med bungypumpstavar. Ridning är min stora passion, trots allergi. Rider på ryska basjkirer

Fråga mig

0 besvarade frågor

Omröstning

Om det vore val idag, vilket parti skulle du rösta på då???
 Feministisk initiativ
 Vänstern
 Moderaterna
 Centern
 Sossarna
 Piratpartiet
 Kristdemokraterna
 Sverigedemokraterna
 Folkpartiet
 Pensionärspartiet
 Junilistan
 Något annat bättre parti som kommer snart
 Inte rösta alls, strejka på sofflocket

Kalender

Ti On To Fr
       
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
13
14
15
16
17
18
19
20
21
22
23
24
25
26
27
28
29
30
<<< Juni 2012 >>>

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Kategorier

Arkiv

Länkar

RSS

Besöksstatistik


Skapa flashcards