Hej igen!
Jag har fått magsår. Men det är väl ingen förvånad över, antar jag... Men det konstiga är, att under de två dygn jag var på Helsingforskryssning men yngsta barnet och en väninna, då hade jag inte ont. Alls. Tyckte mycket om Helsingfors. Jag har nog inte varit iland där, trots flera resor dit med båten... Vi åkte runt med spårvgn till sonens stora glädje. Det var maffigt att titta på staden från spårvagnens fönster... Vi gick runt lite också och vi köpte lite barnkläder... Inte så värst många (som jag trodde innan) kunde svenska. Men det stod svenska namn överallt, och alla saker stod på två språk hela tiden. Ibland tre, då ryska...

Min dotter skulle visa att hon klarade av att vara "hemma själv" med elvaårige lillebrorsan... Gick inget bra alls... Det började med att hon blankt struntade i att komma hem direkt efter jobbet. Och Lillebror blev utan middag... Charmigt.

Vi anlöpte Vikingterminalen kvart i tio i morse...Buss till stationen, sedan buss hem... In och packade upp lite, fjutten började leka med grannkompisen, och jag lämnade över ansvaret till min mor, körde sedan bilen till KS. Träffade min läkare, neurokirurg från Danmark...(vilken opererade min nacke 26 april -10). Han sa att jag kan bli bättre om jag får en ny operation, denna gång i nivå 3-4...Jag fick genast en klump i magen och kände mej oroad...men samtidigt tackade jag ju ja till att sättas upp på operatioslistan...Hu...

Nå. Jag tar en sak i taget. Jag ska börja skolan på måndag. Jag vill inte få en massa "rester" pga en operation, så jag måste ju planera lite där... Och jag vill bli av med känselbortfallen och domningar osv...Och kunna jobba som förskollärare då jag är färdigutbildad... Det är ju bara ett enda år kvar...Ett ynka... Det fixar jag! Jag gör det...

Magen svider, det gör verkligen ont. Jag känner mej alldeles blockerad i tankarna just nu...Ont, trött, orolig. Vänner runtomkring mej som mår dåligt, och nu mår jag inte heller så bra... Jag tror jag tog ut mej. Kan man har för mycket empati?

Imorgon ska jag till BUP och prata om sonen och de bekymmer dagis har med honom. Om hans raseriutbrott han får (oftast med pappan och storebror) och vad vi kan göra för att hjälpa honom... Det är tungt att vara jag, att orka, men jag har verkligen inget val. Jag kan ju inte bara strunta i allt...

Skit. Tvättmaskinen är paj nu också. Sån tur man har... Trumman går knappt att dra runt, och maskinen är ju bara 3 år. Den ska f'n hålla fem år till, minst ju! Och högen med smutstvätt är enorm. Skit. Får ta med en hög till föreningen där jag är ordförande och köra ett par maskiner imorgon... Skit.

Lev väl.

 

L8

13 september 2011 17:36

hellöu, va händer här? ja hoppas allt e bra me er alla!
kram

http://lopplottan.bloggagratis.se

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Tiden har rasat på. Det har hänt saker jag aldrig trodde kunde ske. Så omvälvande och frustrerande att jag knappt kan tro att det hänt! En pojke jag känner väl, har haft problem i sin skola. En friskola föräldrarna hört mycket gott om. Skolan startad...

Försöker få tag i de sista solstrålarna så här mot slutet av semestern. Molnen gömmer solen. Det blåser. Jag vill så gärna suga i mej ljuset så jag ska orka vintern.... Jag talade med min nya chef nyss. Jag ska få en annan tjänst en den vi tänkt fr...

Hej alla! Snart ett år sedan jag skrev sist. Jag har blivit faster i december 2012. Gjort min tredje nackoperation, som gick bra men fick svåra komplikationer. Låg intuberad och nedsövd i två dygn... Det fick mej att fundera allvarligt på livet. Vad ...

Idag började Verkligheten. Jag var väl förberedd. Igår veckohandlade jag och kokade kalops och potatis plus en maträtt till samt middagen till igår, allt på en gång. Jag la fram de kläder jag och yngste sonen skulle ha imorse och jag ställde klockan....

Nu är det snart slut på ledigehten. Jag känner faktiskt att jag börjat bli hyfsat avkopplad ändå, och jag har fått, äntligen, till sist, sol på näsan. Juni och juli var hemska, förutom alldeles mot slutet i juli. Jag har ridit massor, och nästan alla...