Lämnade sonen på fsk och blev inkallad för en "dryg tillrättavisning" för att jag inte hört av mej i tid igår ang att jag blev försenad. JAg hade varit och handlat mattor till jobbet och först körde jag åt fel håll och hamnade i Hägersten, istället för att åka norrut. Då blev jag ju sen. Och sedan glömde jag ringa fsk och meddela det i tid, och då hade de haft de SÅ jobbigt, nästan helt ohållbart, med min son! JAG ÄR SÅ J*KLA LESS PÅ DEM NU!!! I över ett år har detta pågått nu. JAg orkar inte mentalt. Vi har varit på BUP och han har ingen diagnos, vi har varit på samtal med fsk typ två gånger per månad. Enligt dem ställer han mest till med problem. Men det är ju så att om man utgår från att det ska bli problem så blir det ju problem. Han gillar verkligen inte att vara där, det märks. Och jag känner mej hemsk som måste lämna dit honom. Som tur är börjar han skolan i augusti. Då får han en ny chans att det ska bli rätt. Jag håller alla tummar. Han ska gå i en skola med Freinetpedagogik. Jag tror det passar honom och hans personlighet jättebra.Jag sitter just nu i min säng och ska skriva det förhatlia examensarbetet, men det sitter fast. JAg fattar inte hur jag ska tänka, vad är syftet, vilka frågeställningar ska jag ha? Jag har 13 intervjuer men jag får inte till något mer. Jag förväntas skriva 30 sidor om ett ämne, med teoretiska återkopplingar, men eftersom jag inte ens har en frågeställning kan jag heller inte börja. Jag kan inte fatta att jag som faktiskt är jättebra på att skriva har kört fast så här. Kanse är det för att jag tror att det är så jättesvårt? Jag vet inte. Jag vet ingenting längre. Jag måste ha en sorts personlighet som gör att vissa människor tror och anser att de kan bete sej som de vill mot mej. Min handledare gillar definitivt inte mej, han är irriterad och förstår sej inte alls på mej. Han misstolkar precis allt jag gör och säger till något negativt, och det knäcker mej. Jag vet inte längre vad jag ska göra. Nu är den där "snökanonen" på väg in över oss också. Imrse var det -13 grder och nu faller snön...OM det fortsätter kommer jag ju inte kunna rida imorgon. Det vore en mardröm. Jag behöver min ridning för mitt välmående. Jag har äntligen "fått tillbaka" min favorthäst Topaz, och jag längtar efter honom...Håll alla tummarna att vädret tillåter ridning imorgon.Nu ska jag ge mej på mitt j*kla ex.arbete Någonstans måste jag ju börja. Ikväll ska jag försöka komma iväg och ta sprutorna TBE och Twinrixen som är kvar. Det är jag och de två äldsta barnen som är kvar att ta dessa....Efter dem ska vi på öppna träningen på Cirkusskolan. Lilla sonen längtar så mycket att vi bara måste dit ikväll. Det är för långt till lördag... Skruttbarn. OM jag nu inte kan vara alla människor till lags och klara av allt som jag måste, så tänker jag åtminstone satsa på att vara en bra mamma och att jag satsar på att må bra inuti igen. Det har varit så mycket negativt runt mej det senaste året att jag nästan blivit utmärglad. Det är inte klokt ju! Att jag ska försöka ordna och fixa åt alla andra så jag själv blir helt uttömd på energi och lust...Jag har tappat det, men måste hitta tillbaka. Det verkar ändå inte finnas någon som ger tillbaka något till mej...Det känns hårt och jobbigt, men nu när jag vet hur det ligger till kanske jag kan börja rensa ut lite i bekanskapskretsen... Måste bara säga en sak till: Häromdagen bakade jag och 5-åringen. Så sa jag till honom att han hade så bra idéer. Då svarade han: "Jag har många bra idéer som jag sparar inne i huvudet!" GULLUNGEN!Lev väl!

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Tiden har rasat på. Det har hänt saker jag aldrig trodde kunde ske. Så omvälvande och frustrerande att jag knappt kan tro att det hänt! En pojke jag känner väl, har haft problem i sin skola. En friskola föräldrarna hört mycket gott om. Skolan startad...

Försöker få tag i de sista solstrålarna så här mot slutet av semestern. Molnen gömmer solen. Det blåser. Jag vill så gärna suga i mej ljuset så jag ska orka vintern.... Jag talade med min nya chef nyss. Jag ska få en annan tjänst en den vi tänkt fr...

Hej alla! Snart ett år sedan jag skrev sist. Jag har blivit faster i december 2012. Gjort min tredje nackoperation, som gick bra men fick svåra komplikationer. Låg intuberad och nedsövd i två dygn... Det fick mej att fundera allvarligt på livet. Vad ...

Idag började Verkligheten. Jag var väl förberedd. Igår veckohandlade jag och kokade kalops och potatis plus en maträtt till samt middagen till igår, allt på en gång. Jag la fram de kläder jag och yngste sonen skulle ha imorse och jag ställde klockan....

Nu är det snart slut på ledigehten. Jag känner faktiskt att jag börjat bli hyfsat avkopplad ändå, och jag har fått, äntligen, till sist, sol på näsan. Juni och juli var hemska, förutom alldeles mot slutet i juli. Jag har ridit massor, och nästan alla...