Hej! Säger som min väninna brukar säga när vi, som enda levande varelser, brukar sitta på stranden med barnen, med svarta moln, eller åtminstone en massa moln; "jag tror det klarnar upp!" Lite så känns livet. Man åker som alla lite bergochdalbana.... Ibland är man bara så slut att man vill gråta. Andra dagar är livet ganska under kontroll och man skymtar ljuset i tunneln. Idag är det lite mer ljust, trots TOKSTRESSIG dag. Så underligt. Jag är pank men köpte en EU moppe idag... Jag tömde alla krediter och lånade av Lasse. Priset var så himla bra. Impulsköp kanske. Dotter är inte 15 förrän i mars. Och hon ska sköta skolan och hemma innan hon ens kommer i närheten av att få den. Bra betyg och ordning i sitt rum. Punkt. Exet hjälpte mej att hämta moppen. Röd kinesiskt modell. Jag som helst inte ville ha en kinesisk. En del exemplar är riktigt urdåliga. Den MÅSTE starta i vinter oxå. Det är nämligen så att JAG tänker köra den till tex skolan. Ända tills Dotter uppfyller kraven. Körkort måste hon ha sen oxå. Dyrt. Men bra! Jaja. Hon fick åtminstone provköra lite med mej bakom. Och Bille fick åka med, stående, då jag körde. Det är KUL med moppe! Men Dotter tycker 'det ser muppigt ut när vuxna kör moppe' Där ser man ;-) Idag har jag pluggat med min grupp. Jag trivs med dem. De är ambitiösa och fulla av bra idéer. Vi fick MASSOR gjort. Kul! Igår hade jag styrelsemöte. Vi har sålt föreningens lägenhet och vi fick 900000 kr trots att den har utsikt mot en parkering! Wow! Vi hann igenom massor av viktiga saker och O var hemma hos mej med Fjutt. Tyvärr hade han inte lyckats få honom att sova, men jag var så trött och hade jordens huvudvärk, att jag bara la honom i min säng och sen sov vi... Jag har varit hos min sjukgymnast både igår och idag. Han fick kopia på utlåtandet av min nackröntgen. Massor av olika fel hittades, alla på höger sida. Ingen artros syntes, och DET var skönt. Vi is ju det i släkten...Det är tydliga förändringar på höger sida och från kota C3 till C7 ligger nerver i kläm eller har det riktigt trångt iaf. Det förklarar mina symptom i handen och armen. Jag har ju ingen känsel i tummen och är kraftlös i handen/armen. Tappar saker och har ont. Det KAN gå att operera, men jag måste på remiss till neurokirurg först...Fram tills dess fortsätter Anders att lindra besvären. Skönt att jag har honom. Och skönt att min nya läkare är så empatisk och noga! Jag tror det klarnar upp. Jag tror jag KAN bli bra! Slippa värken, tröttheten och alla tabletter. ÅH! Men. Inte ta ut något i förskott...hopp är bra, men man får vara realistisk oxå... Min läkare är mycket tveksam till att jag kommer kunna bli så bra att jag kan arbeta mer än max 50%. Il vivra verra...! Imorgon får jag hit min städhjälp. Jag är inte klok som stressat upp mej och sprungit runt och försökt städa bort det värsta innan hon kommer. Hon ska ju hjälpa mej med sånt... Men man vill ju inte släppa in någon i vilken röra som helst! O ska hjälpa mej att bära och flytta ut/kasta saker innan hon kommer. Det GÅR INTE att städa ordentligt annars. Jag ser projektet långsiktigt och till sist kommer det bli toppen. Jag vet det. Nu ska jag sova. Blir en lång och tung dag imorgon. Men rolig. Tyvärr har jag inte mer än ynka 12 kronor kvar på mina konton, så jag måste försöka jaga rätt på ett lån så jag kan betala lönen imorgon. Det löser sej nog. Det brukar göra det. Lev väl.