Hoj, hoj, där ute i cyberdjungeln!

Jag tror jag har haft lite för högt tempo ett tag nu. Mitt hjärta gör ont, eller rättare sagt runt hjärtat gör det ont. Om jag andas in för häftigt skär och hugger det i bröstet. Aj. Det blev en otrtoooooligt lång och seg dag med föreläsning om bergarter och mineraler, eruptiva hit och sedimentära dit... HJÄLP! Jag hade riktigt ont i kroppen och panikkänslor när klockan var halv tre...Då gick några, och lite senare gick fler...En efter en droppade liksom av, och till slut var vi 3 stycken kvar. Och eftersom jag var i ett ruskigt dåligt skick så gick jag också. Stackars vår lärare. Tyckte synd om honom...Det märktes att detta inte tillhörde hans favoritämnen när han föreläste tungt och kompakt från en power-pointpresentation. Som för övrigt skall läggas ut på Blackboard...Det som var BRA var att vi fick titta och känna på olika stenar, mineraler och lista ut vad det var för något samt se karaktärerna. Vi har duggan på måndag, och jag har insett att jag endast koncentrerat mej på fågelläten, och TOTALT missat både träd, småkryp och dessa bergarter. SHIT! Hur ska man hinna få in det på några dagar? Jag ska ju dessutom jobba imorgon...

På torsdag ska jag tillbaka till Marianne. Min rygg är inte bra än, trots att jag var hos henne i torsdags. Det satt riktigt illa, så jag blev varnad över att jag ev skulle behöva komma en gång till. Skönt att hon finns!

Jag är riktigt less över att min kropp bråkar så mycket. Nu är det liiiite för mycket. Mitt högra KNÄ gör ju också ont, jag känner mej som 89... Pust. Det med hjärtat är lite läskigt, jag vet inte om jag behöver bli orolig, men det skadar nog inte att förööööka skruva ned tempot något. Men det är lättare sagt än gjort. Jag har lite för mycket ansvar och styrelsen jagar en hantverkare för besked om han tänker/kommer hinna ordningställa lägenheten som vi sålt, samt en massa annat som han inte är färdig med. JOBBIGT!

Efter skolan idag så åkte jag hem, satte mej på kontoret här och fixade med månadsavierna. Tog några timmar, men jag måste, jag får ju lön. O hade Bille (han hämtade honom med en lastmaskin till sonens stora förtjusning) och de kom hem vid halvåtta, då var jag precis klar med allt.

Vi har sett lite på TV och nu tänker jag ta en insomningstablett. Är slut i hela kroppen men känner mej inte särskilt trött...

Och vet ni, en sak till; i morse BÄDDADE Dottern sin säng innan hon gick till skolan!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!! Allvarligt, DET HAR ALDRIG HÄNT i världshistorien! Hoppas det håller i sej, jag orkar inte slösa energi på att plocka efter henne längre. Eller inte efter någon annan överhuvudtaget...

På fredag ska jag på show på Mosebacke. Har redan ångest. Vill inte sova utan min lilla kille!!! Han har aldrig sovit utan mej i hela sitt liv! Och det känns som han är för liten fortfarande, och han är så mammig...Storebror ska ju också sova där hos O, men jag vet inte, det känns inte rätt. Bara för att jag fått fribiljetter och ska vara lite ego och gå på show och komma hem för sent liksom... Jag tror inte jag vill längre...Kommer dessutom vara jättetrött redan vid nio,,,Det kanske är en dum idé? Men nu har jag bjudit med Gunilla och Dottern, fixat barnvakten med O...Vad JOBBIGT! Bläh...Bille kommer absolut överleva att sova hos sin pappa, men OM han längtar efter mamma och O inte fixar det? JOBBIGT!!!

Nej, nu ska vi sova. Ha det så bra! Jag behöver stänga ner lite. Har ju mitt hjärtknip att tagga ner...

Lev väl.

 

L8

15 september 2009 21:27

D e klart att du ska gå på showen!!! alla människor behöver egen tid, hur mycke man än älskar sina ungar o dom en. Allt, jo allt, blir bättre av små små pauser nu o då.

Kram, o ja hoppas verkligen d int e nå allvarligt me hjärtontet!!!
kramar

http://lopplottan.bloggagratis.se

 

Bea

15 september 2009 23:18

Jag har också ont i området kring hjärtat av och till. Jag blir livrädd då, och när jag blir rädd blir det ju bara ännu värre...

Man stressar omkring så man får ont i bröstet... Och jag går ju omkring och dras på mina sömnbesvär. Hemskt egentligen. Viktigt att koppla av och göra roliga saker ibland.

http://Beabloggar.bloggagratis.se

 

SpiderMom

16 september 2009 23:21

Loppan; du har rätt, jag predikar själv så, men soooova utan honom är ändå liiite för tufft (blödig mamma) Han klarar sej bra hos sin pappa med storebror som support, men hur ska O)
Bea, insomningstabletter; det är inte ett dugg dumt ibland, så man kan återhämta sej. Jag vet, jag led i tre år av sömnsvårigheter. Efter insomningstabletterna kom in i mitt liv sover jag bättre, trots att jag sällan använder dem, det är vetskapen om att jag HAR dem som liksom hjälper, även om det låter skumt? ;O)
KRAMIX!

 

loppan

19 september 2009 20:00

D går nog så bra så bra, ja hadd själv d där probleme när M va mindre o pappa kom o hälsa på varje vinter, lita int på att han klara nånting. Sen börja ja lixom tvinga mig själv att stänga av d där, att tänka att även om pappa e ett tövel så e sonen så pass slug att han nästan klarar sig själv. Dessutom måst dom få chansen att tövla tisammans, precis som jag fått me sonen. Lixom, vet int hur slugt men så har ja tänkt, o d ha hjälpt mig. Lärde mig sen se d som en möjlighet för mig att göra nånting helt annat under några timmar.

kram o skön lördag!

http://lopplottan.bloggagratis.se

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Tiden har rasat på. Det har hänt saker jag aldrig trodde kunde ske. Så omvälvande och frustrerande att jag knappt kan tro att det hänt! En pojke jag känner väl, har haft problem i sin skola. En friskola föräldrarna hört mycket gott om. Skolan startad...

Försöker få tag i de sista solstrålarna så här mot slutet av semestern. Molnen gömmer solen. Det blåser. Jag vill så gärna suga i mej ljuset så jag ska orka vintern.... Jag talade med min nya chef nyss. Jag ska få en annan tjänst en den vi tänkt fr...

Hej alla! Snart ett år sedan jag skrev sist. Jag har blivit faster i december 2012. Gjort min tredje nackoperation, som gick bra men fick svåra komplikationer. Låg intuberad och nedsövd i två dygn... Det fick mej att fundera allvarligt på livet. Vad ...

Idag började Verkligheten. Jag var väl förberedd. Igår veckohandlade jag och kokade kalops och potatis plus en maträtt till samt middagen till igår, allt på en gång. Jag la fram de kläder jag och yngste sonen skulle ha imorse och jag ställde klockan....

Nu är det snart slut på ledigehten. Jag känner faktiskt att jag börjat bli hyfsat avkopplad ändå, och jag har fått, äntligen, till sist, sol på näsan. Juni och juli var hemska, förutom alldeles mot slutet i juli. Jag har ridit massor, och nästan alla...