Känner mej duktig och hyfsat frisk, för ovanlighetens skull.... Har varit på en heldag ute nmed klassen, och experimenterat med vatten och luft, kemi och fysik. Så himla kul att få inspiration till kommande arbete med "mina" barn på förskolan/förskoleklassen. Jag vill verkligen få göra allt jag lärt mej när jag väl kommer ut! (Det är väl det som är vitsen med att studera på en högskoleutbildning?) Jaja. Det känns i hela kroppen att jag varit ute en heldag, det har regnat och blåst, men vi fick även se solen. Då vi var iväg och åt lunch på en pizzeria fick jag en mindre rolig present dock; p-bot på 400 kr... SKIT. Men de andra fyra i bilen lovade att vara med och dela på böterna. 80 kr/skalle, i så fall. Hoppas de står för det nu också. Jag är verkligen pank. Inte kul med böter. Jag hade ingen aning om att det är parkeringsförbud på huvudled, utan skyltning? Inte en aning!

Efter skolan idag var jag hem, gjorde våfflor (som jag blev akut sugen på) och sedan åkte jag med Lillebror till Storebrors klassträff, familjeträffen. Jag är nöjd över mej själv, jag bjöd verkligen till. Var till och med med i ett delmoment i femkampen, jag som avskyr sådant...Nöjd över min insats. Måste säga att det känns udda. Min son har gått i denna klass (med lite barn som tillkommit) i 5 år, och jag vet knappt vilka de är! Eller vilka deras föräldrar är! Pinsamt. Men jag har inte känt mej särskilt intresserad, det spelar ingen roll...Min son trivs och fröken är bra, det är det viktigaste.

Vi smet, jag och Lillebror, lite tidigare. Jag har fått veta att hans pappa inte är riktigt snäll med honom då han blir arg (vilekt det känns som att han blir ofta, åtm jäkligt irriterad) och det svider i magen. Jag måste ta ett snack med honom och se till att han slutar "bestraffa" honom hela tiden. Det finns olika sätt att bli arg på, och det han kör med är icke okej. Inte underligt att sonen utåtagerar mot andra barn. Han möts inte med respekt och pappan har aldrig någonsin sagt förlåt. HUR ska då den lilla veta hur man gör? Svärdet är tveeggat, för lillungen tycker om pappa och vill vara med pappa, men han berättar också hur ledsen är blivit då han varit där. Jag känner mej i försvarsställning och vill inte alls att ungen ska dit mer, alls. Never. Tungt. Jäkligt tungt. Och håret som fallit av på pojkens huvud, tänk om det kommit pga svår stress, att pappan beter sej så att lillkillen blir så stressad att det blir denna reaktion?! HU! Nu hoppas jag VERKLIGEN att jag är inne på fel spår...

Jag måste ju låta honom vara där ibland, men hur kan jag skydda mitt älskade barn??? Jag kan ju inte sluta att lämna honom varannan helg...det funkar inte för mej...men, jag kanske kan ta hem honom över nätterna, eller hota med polisanmälan? Eller vad? Nå, nu hoppas jag verkligen att det inte är underlag för polisanmälan, men var går gränsen? Jobbiga tankar. Så. Jag slutar tänka på det nu. Huvudsaken just nu är att jag satsar på att vara lugn, trygg, konsekvent, rättvis och bemöta mina barn med respekt och stoppa dem då de gör/säger dumma/dåliga saker! Man får inte göra illa. Man får inte slåss. När man blir arg så får man lära sej att att handskas med det, och om vuxna inte kan det själva, hur ska då barnen lära sej??? Nej, nu sover min son (eller till och med alla tre barnen) så jag ska också lägga mej på kudden. Har ännu inte bestämt vad som händer imorgon mer än att jag har ett viktigt samtal plus två ärenden att göra...Sen får vi se om det blir vik på dagis eller TT eller vad? Plugg? Il vivra verra! Måste ta tag i att ringa F-kassan, och att börja göra något RADIKALT åt min FETA mage, och midjan som börjat försvinna. Jag köper bara inte att jag plötsligt ska vara fet nu istället för underviktig (vilket är det vanligaste tillståndet). ALDRIG. Jag måste hejda det NU innan det sitter mer och mer på mej. VÄGRAR bli tyngre nu. Men jag vet inte hur jag ska göra, eftersom jag alltid haft det andra problemet, att vara för mager. Nu är jag så inne i att gå upp i vikt att jag inte vet hur man gör tvärtom. Ska prova den där dieten då man inte äter kolhydrater och kan vräka i sej typ fett...låter bra?! Måste läsa in mej på det och fixa recept. Och helst en kock också   det vore såååå skööönt....

Förresten. Jag har blivit ruskigt sugen på att färga håret mörkt som omväxling till mitt (idag) ljusa... Men jag har en vag känsla av att jag antagligen kommer ångra mej efter...eller? Jag vet inte. Just det ja. Måste boka ny tid för linserna ja. Det blir lite att pyssla med denna vecka igen då...Händelserikt liv. Kan lugnt säga att det kan räcka ett tag nu, Vill åka till min "syster" igen, i Finspång. Det är semester det. Och ro i själen. Komma bort lite...

Lev väl.  

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Tiden har rasat på. Det har hänt saker jag aldrig trodde kunde ske. Så omvälvande och frustrerande att jag knappt kan tro att det hänt! En pojke jag känner väl, har haft problem i sin skola. En friskola föräldrarna hört mycket gott om. Skolan startad...

Försöker få tag i de sista solstrålarna så här mot slutet av semestern. Molnen gömmer solen. Det blåser. Jag vill så gärna suga i mej ljuset så jag ska orka vintern.... Jag talade med min nya chef nyss. Jag ska få en annan tjänst en den vi tänkt fr...

Hej alla! Snart ett år sedan jag skrev sist. Jag har blivit faster i december 2012. Gjort min tredje nackoperation, som gick bra men fick svåra komplikationer. Låg intuberad och nedsövd i två dygn... Det fick mej att fundera allvarligt på livet. Vad ...

Idag började Verkligheten. Jag var väl förberedd. Igår veckohandlade jag och kokade kalops och potatis plus en maträtt till samt middagen till igår, allt på en gång. Jag la fram de kläder jag och yngste sonen skulle ha imorse och jag ställde klockan....

Nu är det snart slut på ledigehten. Jag känner faktiskt att jag börjat bli hyfsat avkopplad ändå, och jag har fått, äntligen, till sist, sol på näsan. Juni och juli var hemska, förutom alldeles mot slutet i juli. Jag har ridit massor, och nästan alla...