Dagen har gått. Känner mej inte lika sjuk som jag låter på rösten. Det är knappast svininfluensan iaf. Inte denna gång ;O)

O fick hämta Bille på dagis och se till att han fick middag. Jag tankade bilen och stödhandlade i lugn och ro, samt plockade upp T med cykel och allt från en kompis. Vi åt lite micro-pizza, ibland får man slarva... När Bille kom hem (och T stuckit ut) byggde vi tågbana. Och så har jag beslutat mej för att kasta ut pianot. Bokstavligen. SÅ om någon vill ha ett piano hör av er FÖRE lördag, sedan är det endast ett minne blott. Det känns som helgerån, men jag har verkligen ingen plats för ett piano. Det var en annan sak i huset, men inte här i fjutt-lilla-radhuset. Jag måste få mera plats och färre saker. Det är jobbigt redan som det är ändå. Sakta betar jag av. Bort med onödiga bråk, bort med onödiga kläder och saker, möbler, leksaker mm. JJag fattar bara inte vart allt kommer ifrån? Jag har då inte köpt allt! Ju mer ordning jag får hemma desto lugnare blir det inuti mej, så tror jag iaf. Papper växer i stora högar hemma, allt från tidningar till teckningar och annat. Reklam får jag ingen, men pappershögarna är enorma. Räkningar, kom-ihåglistor, information från skola/dagis osv. VAR förvarar man sånt? Skulle vara härligt att få en container utanför dörren och bara kasta allt man inte vill ha längre, från smått till stort, och att någon tog hand om allt, gav bort till någon som behövde, kanske sålde något så jag fick lite pengar? Vilken dröm...

Nej, nu har jag och minstingen varvat ner lagom för att krypa till sängs. Imorgon ska jag till doktorn och höra vad han sett på röntgenplåtarna, sen sjukgym. Skulle åkt och köpt mattor, men det är uppskjutet till nästa torsdag. Har styrelsemöte på kvällen och jag MÅSTE förbereda, samt plugga på alla fåglar och läten mm. Verkligen använda dagen till det, ja, det ska jag.

Sov gott, och ut imorgon och njut av sensommaren, det ska jag försöka. Att bara stanna upp ibland och försöka ta in nuet, liksom vila i vardagens brus. Om man inte orkar det blir allt för tungt och mörkt. Det är det som är så skönt med att vara obotligt positiv. Jag har börjat sortera ut hemma, men även bland bekanta och uppgifter och måsten. De som inte medför något tillskott till min energi, som aldrig kommer ihåg mej och mina barns födelsedagar, som inte orkar hålla kontakten, höra av sej, kolla hur man mår, de behöver ju inte jag slösa min energi till heller...känns liksom onödigt slöseri, eftersom jag har så pass lite som det är att dela med mej av. I helgen ska jag på middag, till min barndomsvän, L. Vi ses någon gång ibland, vi tar vid där vi slutade, inget energislukande, bara härligt och trevligt energiutbyte. Mera sånt!

Lev väl!

Idag fyller min son T's storebror 21 år. (De har samma pappa) Det regnar ute, men det är fortfarande ganska varmt. Igår och i förrgår var det underbart vackert väder med sol och värme. Jag har sakta accepterat att sommaren är över för denna gång. Och lite motvilligt rättat mej i ledet. Nu är det att satsa på skolan som gäller. Jag har inte så mycket tid över, men den som finns måste jag använda. Dessutom är det riktigt roligt ämne, naturkunskap. Hemma har jag lyckats röja hyfsat inför städhjälpens ankomst. (Man måste ju kunna städa lite iaf) Och barnen har börjat inse att de måste hjälpa till hemma mera. Tror mitt upplägg funkar. Iaf ett tag ;O)

Snart ska jag börja försöka med nya sovrutiner för min yngste också. Han kan inte gå och lägga sej samtifigt som jag, då blir jag snart tokig eftersom inget blir gjort. Jag hinner inte plugga eller ens läsa en tidning.

Nu ska jag iväg till dagis med honom. Han trivs hur bra som helst. Inga problem alls vid lämningarna. DET ÄR UNDERBART! Jobba idag, och imorgon ska jag åka och köpa mattor. Men först träffa min läkare och gå till sjukgymnasten. Min läkare ringde igår och meddelade att man hittat förändringar på halsryggen. Jag blev glad (hur konstigt det än kan låta) eftersom nu kanske jag blir trodd. Det är jobbigt att gå omkring med hemsk värk och se ut som en normal, frisk person. Ingen trot, eller förstår, hur jobbigt livet är. Egentligen. Vissa dagar kommer tårarna bara jag försöker kliva upp ur sängen. Och jag är alltid så trött. Och känselbortfallet i tummen och kraftlösheten i höger arm skrämmer skiten ur mej. Nu SYNS det på röntgen. Och jag ska få mer info imorgon bitti. Jahaja. Tiden går. Nu är det tandborstning och iväg som gäller.

Ha en bra dag!
Lev väl.

Hjälp!

Jag hinner knappt andas numera... Skolan tar tid, vi har en massa fåglar, närmare bestämt 79 stycken, vi ska kunna, samt lätena på typ 30 av dessa. Hur i hela friiiidens namn ska jag lyckas lära mej det? Dessutom tycker jag att det blivit riktigt tydliga grupperingar i klassen, där jag iaf inte har någon självklasr plats i någon grupp. Känner mej till och med i vägen för några av mina vänner. De har inte sagt något, men visar ändå att jag inte bör fråga om jag får vara med...Jag HOPPAS jag misstolkat det hela, annars tycker jag att det är SKITDÅLIGT! Man kan ju liksom inte bara duga vissa gånger och vissa inte. Såna vänner klarar jag mej utan i så fall...

Jag mår inte sååå bra just nu, kanske jag överreagerar... Ont i halsen, snuvig, mycket ont i nacken och armen och handleden är ovanligt dålig. Och stressad. HU, så jag är stressad. Jag har styrelsemöte på torsdag och har inte ens skrivit dagordningen, alltså punkterna vi ska ta upp. I söndags var jag på magnetkameraröntgen, måndags röntgade jag nacken, jag har firat min chef och T's farfar som fyllde 72, jag har åkt och hämtat uppkäftig dotter som trodde hon skulle sova över hos en kompis hux flux, jag har pluggat fågelläten, träffat en kille som ska göra underhållsplanen, städat hemma OCH tvingat de stora att få ändan ur vagnen och hjälpa till. NU är mitt tålamod slut, och jag är för trött för att göra allt själv. Jag avskyr att vara hemma i den här röran och slita med allt. Jag hinner inte. Orkar inte. Ska anlita hjälp. Ska bli SÅ skönt, och en ren nödvändighet.

Nåja. Båda stora barnen har blivit trevligare (iaf lite trevligare) och nu gör de vad jag säger-direkt. Skönt! Regler, ramar och konsekvent beteende från mamma är ett mycket bra recept... Bara jag orkar hålla kvar och fullfölja. Jag jobbar lite då och då, i helgen till exempel. Det ser liiiiite ljusare ut, och vi har fått in pengar så jag kan åka och köpa in fler mattor. Ska bli kul. Resan är jobbig, mina armar gillar inte att köra bil, men det är kul att välja ut och hitta nya mönster och sen få ut dem i butiken...

Idag i skolan hade vi exkursion. Vi letade småkryp. En trevlig norrman hade vi som lärare och han kunde en hel del (underligt annars eftersom han undervisar på högskola). Jag hittade, med hjälp av honom, en trollsländelarv. De lever i vattnet och är rovdjur, tills de kliver upp en dag, skalet spricker och ut flyger en färdig trollslända! SÅ COOLT! Jag gillar min klass, alla är så intresserade och positiva. Vi har fått fyra nya, igen, som ska läsa kortare tid (de är lärare redan men behöver någon annan kompetens för att få kalla sej förskollärare. Trevliga och positiva är de. KUL!

Imorgon ska vi ha fågelsnubben. Jag hoppas verkligen att han har lite bättre idéer än att klicka på en fågelbild på datorn, vänta 20 sekunder innan det laddas upp, och sedan lyssna en halv minut och försöka memorera lätet. Man har inte en suck att få in de där jäkla lätena och hålla isär dem från andra fåglar. Visserligen har de karakteristiska läten, men HUR ska jag komma ihåg vilken som sa vad...PUH! Det känns just nu riktigt hopplöst.

Sugen på ett glas vin, jag har dock inget, och inga pengar heller. Jag har en förmåga att låna ut en massa flaskor som jag inte verkar få tillbaka...Underligt. Jag brukar försöka lämna igen direkt så jag inte ska glömma, jag är så himla glömsk. OM jag mot förmodan är skyldig någon någo därute; vad som helst; PÅMINN MEJ! Jag vill inte att någon går omkring och är irriterad på mej för något sådant!

HHemma hos mej ryker pianot. Jag ska köra det på tippen meden hjullastares och exets hjälp. Jag vill inte ha ett piano i hallen längre! OM någon vill ha det fina skolpianot, väger 350 kg, brunt, vackert, stämt varje år för 1000 kr, så hör av er. Det blir ditt mot avhämtning! FÖRE HELGEN!

Nui ger jag upp både bloggen för idag och att försöka hinna göra något mer ikväll utan barn. Alla tre håller sej envist vakna. Jag bliiiir så trött. Har vgarit uppe sedan kvart över sex, gick på toa då och lyckades inte somna om. Hela dagen har varit tröttsam, jag är verkligen ingen morgonmänniska. Känner mej inte så social, och vissa kompisar inkl släkt undrar vad jag sysslar med egentligen....Ojojoj. Har ni missat att jag jobbaaaar, pluggara, sitter i två styrelser, måste göra en massa ordförandearbeten PLUS uppfostra tre RIKTIGT EGNA viljor hemma, städa, handla, tvätta, ta rätt på tvätt, reta upp mej på ofärdigt utfört arbete av min snickarvän, dammsuga, reta upp mej på att ingen orkar bära bort sin egen skit samt lite annat smått och plock. Som att sitta med T och lyssna på hans läsläxa varje dag medan ett öga vilar på Bille som genast passar på att rymma, ta en glass, hälla ut en skål med mjölk och flingor eller bara förstöra någon av storebrors legokreationer...Jag hinner knappt duscha eller gå på toa. Inte boka läkartid eller mediciner, det är kört. Hinner inte. Så det är tur jag har mobilen, eftersom jag nästan aldrig hinner sitta vid datorn heller. Ett meddelande då och då får jag iväg iaf. Jag hoppas det finns några vänner kvar där ute som uppskattar mej fortfarande. Man blir lite låg ibland, när det känns som att vissa inte tycker att jag passar in i deras sammansvetsade grupp...Men jag kanske faktiskt inte gör det heller. Jag är väl inte lika smart och jag kanske drar ner ders betyg,,,det vore ju taskigt. Så det kanske är tur att jag inte är med där då. Vill inte ha det också på mitt samvete,,,Jag åker på alla kompisars barns för´delsedaga´kalas, det är viktigt tycker jag, man visar att de är betydelsefulla, Men så händer något underligt (DET HÄNDER MYCKET UNDERLIGT I VÄRLDEN RUNT MEJ!) NÄR mina BARN HAR KALAS ÄR INTE DET ALLS NÅGOT SPECIELLT ELLER VIKTIGT....Och faktiskt så när jag fyller år jag också. Det känns hemskt kränkande. Man blir så himla ledsen, är inte vi i min familj, inklusive jag, viktiga? FÅr jag bara vara med och bli bjuden för att fylla ut lite? HU SÅ SVARTA TANKAR! Men någonstand tror jag ändå att jag har lite, lite rätt. Faktiskt. Sånt känmner man,,,

SOV GOTT! Jag hoppas själv att jag slipper vakna med genomtäppt näsa och svidande halsont även inatt. Har kolkat Kan Jang hela kvällen...SES IMORGON vi som ses.

Lev väl.

Skolan började igår. Kul att träffa alla igen! Vi fick dock en nedlåtande och otrevlig konfrontation med Handelshögskolans fiiiiina elever. Inte ett dugg trevliga alls. Så förnääääma och fiiiina så. Självaste kommunalrådet besökte dem och de sörplade mousserande vin (och struntade i att plocka undan plastglasen så de flög omkring, samt spydde ner toaletterna, jo, PYTTS så fiiiina de är!) En sak de INTE tänkt på och det är att det är VI som ska ta hand om DERAS barn i framtiden! HA!

Jag hade en lång dag med ös i. Hämtade Bille (glad) från dagis, hem och fixade middag, O kom och åt (hanskulle passa Bille medan jag var på möte samt besök på Täby Närsjukhus) och jag stack på styrelsemöte i en kvart. Sen var det (minst sagt) gasen i botten till Täby. Hann med 2 minuter tillgodo. Specialistöronläkare, 300 kr (tur jag har högkostnadskort några dagar till...) som konstaterade eksem i hörselgången, fast egentligen är det en typ av svamp (som han sa). Fick även konstaterat att jag biter ihoip tänderna och käklederna gör så det känns som lock för öronen. Utskrivet droppar som kvickt skulle lösa problemet. (Har dock inte hunnit hämta ut dem än) Dyka går alldeles utmärkt, men måste torka ordentligt inuti öronen...Hem igen. O var rödögd när han kom ut från Billes rum. Men inte sov barnet inte...Hade en övertrött unge som vägrade sova. Vi sov jättedåligt hela natten. Jag vaknade varannan timme, var genomsvettig och till och med drömde att jag tog en insomningstablett för att somna ordentligt. Klockan SJU spelade Dotterns (min) mobil på absolut högsta volym och det gick inte att stänga av skiten heller! Sen låg jag i dvala till kvart i åtta, fixade oss klara och drog till dagis respektive skolan. Idag hade vi föreläsning om växter och hur man gör ett herbarium. (DET ni, Handelshögskolans smarta elever, DET vet ni INTE vad det är!!!)

Sen var det exkursion. Vi artbestämde växter och det var superkul, till och med i en "vanlig" gräsmatta kan man hitta MASSOR av arter. Vi hittade en liten paddaunge där också. Superfin! SÖT! Vi slutade efter lite fika i det vackra vädret. UNDERBART med sol och värme! Jag tror den här kursen kommer bli superkul! Jag hoppas jag lyckas göra bra resultat också, mest för min egen del, det är roligt om man klarar av utmaningar liksom. Varje delbetyg har ju ingen betydelse i det stora hela, det är ingen som kommer efterfråga dem då jag söker jobb (hoppas jag).

Vi slutade lite tidigare än jag trott, och hann hem och laga middagen färdig samt plocka i och ur diskmaskinen OCH pricka av inbetalningar. Sen järnet och hämtade Bustrollet. Vi plockade (på sonens begäran) blåbär och lingon innan vi gick in. Efter maten blev det bad i baljan. Sedan letade jag efter lite av mina Dunnis-kläder i rätt storlek (min moster ska köpa till en bebis) och jag tyckte det var ovanligt tyst. Jahapp. Bille hade rymt. Igen. Ut och ropade. Fick svar av Tina i min styrelse. "Här är han! Jag har lockat med honom hemåt igen, han var nästan nere vid dagiset!" svarade hon. Och där kom han. I blöja, sandaler och en T-shirt. PUH! Sedan jag fått in honom igen och bett stora sonen att förbereda sej för läggning har jag hunnit torka vatten över hela badrummet (som Bille öst ut med en plastmugg) dammsugit chips som samme unge smulat ut och kastat över hela vardagsrummet, ring upp min dotter som struntade i att komma hem till middagen OCH betalat några räkningar. NU ÄR JAG SLUT! Ska jobba imorgon. Måste få sova i natt. Måste även ordna städhjälp, detta håller inte. Jag får panik i denna röra och jag hinner bara inte med!!! JAg har typ tre heltidsarbeten känns det som, och sedan hinna tvätten, städa det grövre (lister, skåp, under och bakom möbler mm) det går INTE. En gång i månaden ska jag försöka få ihop pengar till städhjälp. ÅH så UNDERBART det skulle vara!

Nu ska vi jaga ut en Harkrank med håv (tjoho) och sedan sova. Jag ser fram emot denna kurs i skolan nu, jag älskar verkligen naturen!!!

Sov gott!

Lev väl.

Dagen började med regn och slutade med solsken. Jag tjatade någon timme på Dotter att bli färdig så vi kunde åka. Först skulle vi hämta datorerna och sen ut till Sus i Furusund. Det var länge sen vi sågs allihopa. Det blev omkring 13 personer. Sus kille hade bakat MASSOR av kakor! Wow! Vi satt inomhus på glasverandan och fikade. Utanför gick båtarna, vi såg två finlandsfärjor oxå, till Billes stora förtjusning. Efter fika tog vi en lång promenad längs med vattnet förbi sjömacken och ner till ångbåtsbryggan och ännu längre bort ändå. Tittade på gamla hus och nyrenoverade, hittade får som vi matade. Bille sov ingen middag och promenerade på jätteduktigt. Självklart somnade han i bilen tjugo i sju...och vaknade när jag bar in honom...suck. Jag som sett fram emot lugn och ro och ett glas rött... nu sitter jag istället på golvet nedanför hans säng och bloggar lite... Tänkte att han kanske somnar om? Dagen har varit riktigt trevlig. Och Dotter har varit lugn och ganska så trevlig, hon oxå. Nu är hon på väg och ska grilla med kompisar. Vi har varit till bussgaraget och gått igenom bussen hon åkte med igår då hon sumpade min mobil. Ingen mobil låg där dock. Vilket betyder att den bör ligga ute vid Naturhistoriska någonstans. Hon får ta och åka dit imorgon och leta. Nåja. Nu ska jag lägga mej bredvid sonen. Han lär väl inte somna innan jag ska lägga mej. Suck suck. Jag behövde lite egentid. Men så är livet som ensamstående mamma...barnen först. Alltid. Imorgon jobb. Men först komma i tid till röntgen. Hu. Men jag måste ju få besked om de ser någonting felaktigt i nacken. Vore rätt skönt OM de gjorde det för då KAN man kanske göra något åt det. Tack Sus och S för supertrevlig stund idag, en härlig dag i Furusund... Lev väl.

Jaha. Min dotter har gjort det igen! Hon har alltså slarvat bort min mobil hon fått låna medan hon väntade på att få sin trasiga fixad. Den försvann när hon var på Naturhistoriska med klassen. Jag blir galen! Man kan tro att vi har hur mycket pengar som helst! Mest blir jag ledsen. Eftersom hon inte tar det på allvar och verkligen gör allt för att få tillbaka den... 'jag KAN köpa en ny' svarar hon... Jaha. Jag vet inte vad jag misslyckats med i uppfostran. Men något viktigt måste det vara iaf. Det här med 'hon är tonåring' snacket köper jag inte. Vissa delar av hennes beteende KAN nog härledas till åldern, men definitivt inte allt. Hon fräser och är allmänt otrevlig mot mej och sina bröder. T har slutat vara snäll och gullig mot sin syster som han tycker är jätteelak och jag blir ledsen när Bille försöker mysa och umgås med henne och hon svarar honom tvärt och surt... Han är inte ens tre år och tycker att hon är en cool storasyster. Hon kan faktiskt skärpa till sej med hur hon pratar med sin omgivning. DET är säkert tonårsbiten, det kan jag hålla med om. Därmed är det INTE ett acceptabelt beteende! Man kan inte rycka på axlarna och bara vifta bort det och skylla på tonåren. Jag köper inte det argumentet. Är ärligt talat riktigt irriterad på min omgivning som hela tiden använder det argumentet. Och min mamma som undrar hur jag kan låta henne 'komma undan' med det. Hon anser att ungen ska vara hemma tills hon fattat poängen...Jag HAR redan testat den varianten. Hon sitter hemma och när utegångsförbudet är upphävt gör hon exakt samma saker igen... Jag har plockat av henne mobilen, hon har haft datorförbud och lite andra straff...men hon har INTE fattat poängen utan kör på... Så. Nu sitter man här. Ledsen och uppgiven. Som en misslyckad mamma. Och en fattig sådan dessutom. Bille ligger och sover bredvid mej och T är borta hos kompisfamiljen till söndag... Imorgon är det en ny dag. Jag ska på fika i Furusund. Dotter ska med och Bille. Nu är det dax att hon får leka lite med sin mamma oxå. Hinner aldrig prata med henne. Hon bara försvinner så fort hon kan. Har fixat så hon kan köpa en mini laptop på avbetalning. Har börjat leta moppe till 15årsdagen. Men nu känns det INTE så roligt längre. Varför ska jag överhuvudtaget hålla på och fixa och ordna när hon inte orkar lyfta ett finger hemma? Hur ska jag orka och vad ska jag göra för att få det att vända? Ja ja. Det kanske finns ett ljus i tunneln. Man får iaf aldrig ge upp om sina barn. Men bli tuffare DET får man. Ska bara orka hela vägen oxå, annars är det ju ingen vits. Nu ska jag sova. Hoppas jag. Solen sken idag, hoppas den orkar fram imorgon oxå då jag är ledig. Lev väl.

Hu vad jag var trött igår. Och i förrgår. Och dagen före det... Men idag har jag varit ovanligt pigg. Somnade i tid igår. Stensov till och med. Vaknade vid halv ett och gick på toa och släckte lite lampor i hallen och köket. Det är underligt. Min Dotter tror att lamporna släcks automatiskt när hon stängt ytterdörren och gått upp i sitt rum på kvällen. Och att ytterdörren låser sej själv dessutom... Och att hennes matrester går ner av sej själv... Tänk. Hur svårt KAN det vara att bara GÖRA vissa saker? Hon är ju iaf inte ointelligent eller på annat sätt handikappad i förståndet. ÄNDÅ går det inte in att lampor släcker man om man är sist uppe/vaken. Ytterdörren ska vara låst på natten. Mat äter man vid köksbordet. Enkelt. Men hon får inte det att funka alls. Pratade med henne nyss. Tänk så lite bråk vi skulle ha, hon och jag, om hon bara kunde plocka undan sina egna saker, plocka i diskmaskinen då och då plus det där med förtärings och låsa/släcka grejerna! Ja, jag glömde. Hon har plötsligt (detta år) glömt hur man läser av en klocka. Hon kan inte passa en enda av mina tider. Men åka iväg med kompisarna och passa DE tiderna FUNKAR. Visst är det underligt? Åter till min pigga dag. Bille vaknade och log som solen själv. T cyklade till skolan. Dotter hann med bussen till sin skola. O hämtade Bille alldeles för sent... Jag åkte till jobbet. Solen sken. Spelade musik på högsta möjliga volym utan att spränga högtalarna med basen. Frondas ena låt har jag tokfastnat för. Och en med Basshunter. Walk On Water heter den. Vet inte varför men den berör mej. Fick MASSOR av mattor fotograferade på jobbet idag. 'Zlatan' (som vi kallar honom) hjälpte mej. Jag kan ju inte jobba med händerna över huvudhöjd, så han hängde upp och tog ner. Jag fotade och rullade ihop. Härligt att få vara ute! Under tiden var Bille på dagiset. Idag 9-14. Vila middag. Jag vet fortfarande inte hur det gått. Enligt O gick det bra. Och så hade han ett sött märke på kinden efter krock med gunga. Hur det gick med vilan vet jag alltså inte. Nåja. Efter att ha lagt upp alla mattor på Tradera så var arbetsdagen slut. Kände av värken i armen och nacken... På söndag kl 9.10 har jag magnetröntgen. Får ha kvar guldpiercingarna. De stör tydligen inte. Vad bra. Hämtade Bille hos pappan. Han var glad och ropade Hej min mamma! När vi kom hem lekte han ute en stund med bilar. Vi åt middag. T åt abborrar:) Min mamma kom förbi en snabb sväng, hon har varit en vecka på Gotland. Imorgon ska hon tävla i golf... Mina söner har badat balja respektive duschat och blev riktigt rena och fina...all sand bortgnuggat från hår och fötter/händer... Jag har varit duktig och beskurit mina äppelträd och plommonträdet. Skulle vilja veta hur man ympar träd. Vore kul att lyckas få en till sort på det ena. Grannens har två sorter på samma träd. Coolt! Nej, nu sova. Jobb imorgon. Lördag ska jag till Sus på fika. Kul! Söndag röntgen och jobb. Måndag skolstart. Jag vill hinna mera fika/bada/strandmysa innan sommaren är slut! Nu är en bra dag över, hoppas det blir en till bra imorgon. Lev väl!

Hjälp, vad tiden går fort! (Och jag hinner inte ens ha roligt) I förrgår var jag så trött att jag nästan svimmade. Sjukgym, möte med trädgårdsmästaren, styrelsekurs, hämta trötta barn klockan halv nio och få dem att varva ner och somna...och på dagis var det första gången inom inskolningens ramar jag skulle lämna Bille. Han såg helt chockad ut när jag sa att jag skulle åka. Fick en klump i halsen och försökte se käck ut och le. Gråten var nära hos oss båda...

Även igår var det fullt ös, som vanligt. Jag klev upp i tid och fick iväg T till skolan. Andra lämningen på nya dagiset gick supersmidigt. Inga tårar vare sej hos mej eller sonen. PUH!

Tokstädat i turbofart hemma. Men bara nedre planet. Uppe går jag in med saneringsutrustning då och då om de stora barnen inte skött sina städuppgifter (vilket nästan aldrig sker). Känns skönt att slippa gå omkring på sand och dessutom slippa se alla dinosauridammtussar.

Nu har de stora tagit sej till skolan, O har lämnat Bille på dagis. Jag har laddat torktumlaren och ska borsta tänderna och dra iväg till jobbet.

Så sakterliga kommer vi in i "vardagsrutinerna". EN bad/stranddag till skulle jag så gärna vilja ha. Mer varmt, sol och bad för själen...Det regnade iaf inte igår (men ÖSTE ner i förrgår så det blev risk för vattenplaning på vägarna) och idag har vi lite moln, men dock uppehåll. Än så länge...

Ha det bra!

Lev väl.